matochdryck

Alltså, det är något konstigt med Fine Food i Hammarby Sjöstad för varje gång jag lunchar där så blir det ett samtal om fertilitet och barn. Fråga mig inte varför det är så, jag vågar inte spekulera.

Den här gången är jag där med Internet. Internet bjuder och vi tar båda deras Fine Club Sandwich som verkligen är utmärkt. Däremot är bergamotten slut. Två kilo försvann på ett par dar. Tjejen i kassan berättar att personalen tog en och hade tunna strimlor av skalet i hett vatten och det smakade underbart gott. En kund hade gjort fantastiska gin & tonics på sin. Men nu är de alltså borta för den här gången.

Så praktiskt och så enkelt.Dryck känns överflödigt.

Författaren Ulrica Söderlind som skrivit boken På krogen med Linné har idag varit god nog att skriva några fina rader till oss här på Grenadinebloggen.

God, god läsning kära vänner!

“Jag har ett stark intresse för mat och dryck eftersom jag själv är utbildad inom restaurangbranschen och har arbetat inom den innan så kallade högre studier vidtog vid olika universitet. Jag arbetar gärna tvärvetenskapligt i min forskning och då gärna med arkeologiskt material och skriftliga källor. Upprinnelsen till boken “På krogen med Linné” ligger i mina studier i arkeolog där jag skrev min fil.kand uppsats om sjökrogen vid Koffsan. Jag tyckte materialet var jättespännande och borde räcka till något mer, som till exempel en bok och så blev det.

För bokens räkning gjordes fördjupade studier i arkiv och biblioteksmaterial och då växte även tanken fram att göra en receptdel till boken. Anrättningar valdes ut, tillagades och fotograferades. Det som slog oss alla som var med vid detta tillfälle var vilka dofter som kom från köket vid tillagningen, det doftade verkligen matlagning!”

Ulrica Söderlind

Dagen började med hemmafrukost och teori. Två timmar kaliforniska vinområden, renskrivning av gårdagens anteckningar från Restaurangakademin samt färskpressad blodapelsinjuice och oolongte. Därefter snabb dusch och t-bana till Östermalmstorg för lunchprovning på mysiga Brasseri Bobonne. Vinerna, signerade en av Bourgognes flitigaste producenter Louis Jadot, presenterade s av den alltid lika glada Nicolas Dewé. Först ut var sex vita viner där basvinet Bourgogne Blanc Couvent des Jacobins 2008 (5798) 115 kr visade trygg form med rikare och mer publikvänlig frukt än året innan. Vid sidan av den harmoniska Corton Charlemagne 2007 (73360) 1 045 kr föll jag för den öppna, smöriga och mycket finnesfruktiga Chassagne Montrachet 1er Cru Morgeot Clos del Chapelle 2006 (73873) 595 kr. Till dessa viner serverades perfekt smörstekta havskräftor med något syrligt tillbehör. Till varm rätten med anka och kalvlever (tror jag…) bjöds två vertikaler, ursäkta mig, två viner från sex olika årgångar vardera Först ut var Beaune 1er Cru Theurons (07,06,05,3,02 och 97) där årgång 2002 var småchamrmig med sina charkiga mognadstoner och sedan Pommard 1er Cru Epenots (08, 07, 05, 03, 01, 97) där den peppriga och fortfarande mycket ungdomliga 2001:an föll mig i munnen.

Med eftermiddgassolsken i blick slog jag följe med Sveriges bästa kvinnliga sommelier Susanne Berglund-Krantz  ner till Grand Hotel för ny provning. Italienska området Lazio var temat. En del av Italien som kanske mest är känd för sina enkla vita Lambruscoviner. Överlag tycker jag att de vita vinerna är för intetsägande, bortsett från ett underbart jasminparfymerat muscatvin från Cantina Sant’Andrea. De röda vinerna smakar generellt mycket av malolaktisk jäsning (den process då äppelsyran övergår till mjölksyra med hjälp av bakterier) vilket visar sig som överdrivet avrundade och mjuka viner. Min favorit av ett tjugotal röda hittar jag hos samma firma i en förhållandevis välgjord merlot.

Paus. Kollar mailen i mobilen. En sommelierkompis har läst min sommelierslanglista och kompletterar med orden:

Spika TCA Kokt Trimmat Over the top Barnarov Dricka dött Snipigt Poängdrickare

Efter en snabb intervju med personalen på Eriks Vinbar går jag hem och borstar tänderna, vilket inte ska vara särskilt bra för emaljen men fräscht för munkänslan. En timme senare är jag på plats i en källare nära Stadion för blindprovning av amerikansk pinot noir. Vinklubben jag blivit inbjuden av består av en samling begåvade vinälskare som varje vecka arrangerar provningar på olika teman. Stämningen är kärvänlig men seriös. Kvällens uppställning av åtta viner innehåller tre jokrar i form av en pinot noir från Bourgogne, en från Nya Zeeland och en syrah från Kalifornien. Diskussionen efter provningen är obetalbar. Personliga åsikter och referenser dryftas ordentligt efter att kvällens vinnare Martinelli Moonshine Ridge Pinot Noir (81407) 649 kr korats. Själv höll jag även den enkla Irony Pinot Noir (6694) 129 kr högt och inser än en gång att blindprovningar och vinsnack med likasinnade är det bästa sättet att lära sig mer om vinets mystik.

Men nu är det nog för idag. I morgon är musik i studion som gäller. Godnatt.

Fria drinkar är inte riktigt kompatibelt med en klassträff för webbklassen av 95 och torsdagskväll, men fria drinkar är det och jag har ett vagt minne av att jag gick fram till Ebba von Sydow och frågade henne ”Är jag Joakim Jarndenberg eller är jag prins Carl Philip” och ett ändå vagare minne av en TV-intervju där jag har känslan av att inte ha gjort det absolut mest seriösa intrycket.

Gjorde jag det? Jag borde ha försökt för Björn och jag har stoppat korv ihop och då uppstår en sorts band mellan män. Desutom är hans sambo Gitta en dödlig kvinna med svart bälte i diverse japanska och brasilianska kampsporter och jag minns att jag hetsade henne med saker som ”Baby, show me hos to clean out this rooom” vilket troligen skulle ha inneburit att en stor del av den svenska interneteliten skulle ha utplånats.

Beata frågade om jag gör en matblogg, men jag sa att den inte sysslar med recept, mera använder den mat som avstamp för att ge sig av i oväntade riktingar och dte finns en sak som stör mig väldigt mycket med den, nämligen alla människor som kommer fram och säger att den gett dem en helt ny bild av mig. För då undrar jag, vilken bild hade dom till att börja med?

Men jag började kvällen med att springa på Talentums förre VD och TTs nuvarande på Sture och ta ett glas vitt med dem, och efter det var det vernissage på Vitamin Well där Frank Aschberg och några andra kompisar till mina tatuerare ställde ut bilder. De fria drinkarna kom här, på Daytona och Yaba Awards. Efteråt var jag en vända på Brunogallerian där Anna och hennes avgångsklass på Hyper Island hade ett event men då var det sedan länge way past my bedtime och jag vet att jag kom hem efteråt för annars måste det ha varit någon annan som skrev det här inlägget.

Kanske någon som är en komplett sucker för Thom Bell-arrangemang och klassiskt slick phillysoul. Nej vänta nu, det är ju jag!

Hon går mot väster, jag kör mot öster. Jag flashar med lamporna och kastar mig över heldragen linje upp på trottoaren. Hon frågar om jag försöker köra på henne, jag säger att hon ju går i vägen. Och så böjer hon sig in i bilen och biter mig i höger pekfinger. Hårt!

Jätte-enkelt att laga, allt i en panna. men lyxigt värre. Fick tag på färsk torsk idag för 89kr/kg och då kan man ju alltid passa på och lyxa till det med varsin havskräfta...Så det blev lite lyx i vardagen idag kan man säga. Vi kostade på oss genom att vi nu har ett borrhål på ca 200m ner i marken för vår nya bergvärme...Känns genast varmare i huset...Och varför kan man inte lyxa sig ibland med en havskräfta...undra om det finns någon kräftakademié....för övrigt, sign me up there, please...

Muchas Gracias La Neta and chef Octavio!!! I´m impressed! Vilket j-vla underbart prestigelöst härligt ställe..

Jonas mms.ar från en ö en bit utanför lofoten. Förrätten är sashimi på val, huvudrätten lax och valbiff.

Jag tvår mina händer från det här. Jag publicerar bara bilderna.

“Ört & Vilt”, vagnen på Hötorget: 30 kr.

Leendet från korvgubben när jag tackade nej till ketchup och endast bad om stark senap: priceless.

Jag ringer henne och föreslår att vi ska ses hemma hos mig över lunchen, men hon är redan bokad på Operakällaren med jordbruksministern så jag upprepar Pete Shelleys fråga och idag är svaret: torra pannbiffar, saltgurka, coleslaw, tomater och lite grillad fänkål.

Det är typiskt, jag tar av mig foliehatten för en enda kväll och direkt är Ts’chara den allsmäktige där och bombarderar min hjärna med synkroniserade intryck. Det hade inte gått mer än fem minuter från det att jag läst Eriks inlägg om hobbykemisten Heston Blumenthals tredagarspommes till att Lisa Förare Winbladh önskade sig [...]

500 glas châteauneuf står och trängs på två bord. Efter en halvtimme i friska luften är den mättade doftupplevelsen i skänkrummet ganska makalös. 90 personer ska nu få en stunds driven underhållning av Ulf Svahn - inga vinbeskrivningar i förväg den här gången, vi tackar för det - och därefter kastar vi oss in i själva provningen, som är halvblind. Förväntningar saknas inte...

Första glaset har en medelljus granat/plommonröd färg utan blåstick. Doften är relativt utvecklad med tydliga fattoner av vanilj och smörkola, ljust rostade drag, brända örter, blommor och ljusa plommon. Smaken är friskt syrlig, slankt medelfyllig, stram, något grön, ändå rätt intensiv och hyfsat lång och god. Ett publikt och välgjort vin - som klippt och skuret för lammkotletterna, men alltför tillrättalagt för att bli riktigt intresseväckande så här på egen hand. Mont-Redon. (88)

2005 Château Mont-Redon

Hela 174 hektar gör Mont-Redon till en storindustri i sammanhanget. 65% grenache, 15% syrah, 10% cinsault, 5% mourvèdre och 5% counoise /muscardin/ vaccarèse. Total avstjälkning och 14 dagars jäsning i ståltankar vid 28-30 grader. Hälften av vinet mognar i små ekfat, varav 25% nya. Den här drickfärdiga nollfemman förtjänar en chans till vid matbordet, och lär vinna på ytterligare något års lagring.



Mörk, tät blåröd färg. Doften är fruktig, snudd på syltig, med framträdande syrahbjörnbär, blåbär, hallon, smågodis och lakritsremmar. Här finns också en ganska så tydlig fatrostning med kryddnejlika, choklad och kaffe. Smaken är frisk och fruktgenerös, drygt medelfyllig men utan den där riktigt krämiga nollsjukänslan. Kryddig, snudd på eldig i slutet. Ett klart givande vin, med uttalat modern och proffsig kommersiell profil. Det framstår som lite väl rostat i jämförelsen med övriga viner, men är utan tvekan väldigt gott ändå. Står sig dock slätt mot de tre följande. (89)

2007 Xavier

Xavier Vignon gör vinanalyser åt hundratalet producenter i området. Dessutom har han en egen etikett sedan 1999. Med sina goda kontakter kan han köpa färdigt vin som inte passat in i andra producenters cuvéer. Sedan låter han 10% av vinet få en rejäl smällkyss av nya hårdrostade barriquer. Nollsjuan provade vi först här. Den finns fortfarande på hyllorna. till bra pris. Köpa eller inte köpa, det är frågan...



Medelljus, plommonröd färg, något blåare än första glaset. Doften är rentav ljuvlig! Violblommig, kirschig och rödfruktig med hallon, chark och smörkola. Smaken är friskt syrlig och kryddig med djup och rondör, vänliga medhårstanniner och lätt-turbo i slutet. Ett stort och harmoniskt vin, samtidigt traditionellt och modernt, med helt balanserade beståndsdelar och inte alls överjobbat som väntat. Nog gillar vi Bosquet men det här var ändå en positiv överraskning mot förväntat. (94)

2007 Bosquet des Papes La Folie

Bäst ikväll enligt 31 provare. La Folie är en nytillkommen cuvée som blandar 80% grenache med 20% mourvèdre, allt från riktigt gamla stockar. Vinet vilade 18-20 månader på nya foudres som gav en modern touch åt det i grunden traditionella vinet. Robbans beskrivning ("tannic... blockbuster... shocking") och värdering (91) känns främmande när vi smakar det elegant genomförda resultatet. Och det finns faktiskt flaskor kvar på hyllorna!



Mörk, tät, svartröd färg utan blåtoner. Doften är djup, mörk och varm med limtoner, russin, fikon, dadlar, grillat, lakrits och jägermeister-örter. Smaken är stor, fyllig och ganska tufft tanninrik med avrundad syra och behagligt chokladig munkänsla. Ett smarrigt bamsevin som utan att vara eldigt förenar rejäl kraft med nollsextypiska drag av svart oliv, lakrits och fernetbranca-örter. Mer utvecklat än väntat. (91)

2006 Cuvée du Vatican Réserve Sixtine

Bästa vinet enligt 16 provare. Familjen Diffonty odlar 21 hektar. Toppcuvéen blandar 55% grenache med 30% syrah och 15% mourvèdre. 25 dagars cuvaison vid svala 25-25 grader accentuerar frukten på ett modernt sätt. Mognade i ett år på foudres. 298 kr i BS.



Medelmörk plommonfärg, utan tydliga blåstick. Doften är makalöst öppen och charmig, med redan komplexa drag. Violer, lavendel, garrigue-örter och ett brett-plåster som omedelbart plitar dit egendomens signatur. Här finns en helt underbar 360-graders panoramakänsla, det är bara att sluta ögonen så rullar filmen om det blommande Vaucluse igång. Slånbärssaft och röda pastiller samsas med inslag av jordgubbar, pomeranser, salmiak, vitpeppar, pinje och tjära. Smaken är föredömligt frisk och slank, bär årgångens rikedom med lätthet, här finns ingen övervikt att checka in. Örtig, stjälkig tanninstruktur och mineralisk, salmiaksalt avslutning. Eftersmaken minglar kvar länge, länge. Själva definitionen av buteljerad terroir! (95)


2007 Domaine du Pegau Cuvée Reservée

Bäst enligt flest, 32 provare. 80% grenache, 17% syrah, 3% mourvèdre. 15 dagars jäsning, 18 månader på 50 hl foudres. En förvånansvärt lätt nollsjua i positiv bemärkelse, stilen är så klassisk. Nybuteljerad, men ändå öppnare och godare än tankprovet vi fick smaka i november. Märkligt, det borde varit tvärtom! Origo importerar, vinet släpps någon gång senare i vår.

@Foodetc Tack! Det skall jag verkligen kolla in... Rapport kommer..

Veckans dryckestips är en liten fin flaska med ytterst kraftfullt och rejält innehåll. Smakerna fullkomligen väller ut i munnen och bjuder en tjock och underbar stout som rekommenderas varmt.

Sotholmen Extra Stout (nr 11723) heter den och finns på systembolaget endast som tillfällig gäst.

23 kronor kostar den och är värd varenda slant kan jag lova.

7 % Alc med en doft av bränd choklad, starkt kaffe, rök & rostning. Färgen är tät, mycket tät och spännande mörk. Smaken är som jag skrev ovan oerhört kraftfull och rejäl. Kaffe, choklad, rostat och rökigt. Jag är en riktig stout-kille och det här är helt klart en av mina favoriter. Vill man hitta tronens härskare i denna kategori så ska man söka efter Sandbacka Imperial Stout, men den finns inte att inhanlda på bolaget än. Jag jagar, letar och återkommer om jag finner lyckan.

//Frederik

Landgång år väl ett otroligt kul och smidigt sätt att få ihop en förrätt av småsaker som finns i kyl och skafferi… För några veckor sedan hade jag herrmiddag och slog till på just det. Jag tycker nästan det känns som en bortglömd maträtt, men den är ju helt och hållet klockren. Man kan servera [...]

Något säger mig att vi hade druckit mer än ett glas vin. Det är då man får idéer som tycks geniala i ögonblicket men absurda dagen efter. Som idén att äta Malmös största råbiff på Brogatan. Hur som helst, vi gör det ändå. 29 mars 19.00 anordnar Maggie och jag en råbiffskväll på Brogatan. [...]

Jag skäms lite när jag kommer på mig själv att med använda vinnördstermer. Särskilt då jag skriver. Som en påminnelse till mig själv, och kanske som en hjälpreda för andra, har jag satt ihop en lista med flitigt använda uttryck (tack för tipsen, kollegor).

Sommelierslangslexikon

• 200% ny ek = vin som dragtis om från oanvända ekfat ytterligare en omgång till oanvända ekfat, används också för att beskriva överdriven ekfatskaraktär
• ABC = Anything But Chardonnay
• Bib-brudar = tjejsällskasp som dricker bag-in-box
• Cab/cabbe/cabba = cabarnet sauvignon, stavning med ”K” kan syfta till tysk Kabinett-riesling
• Blinda = prova vin utan att veta vad är
• Cellar Rat = extraarbetare på vingård, den svenska översättningen används även för sommelierer som spenderar mer tid i källaren än i matsalen
• CNdP = vin från Chateauneauf-du-Pape
• Degga = från franskans degorgera, det moment då jästen avlägsnas under produktion av champagne, förekommer även i formen ”nydeggad”
• Decka = dekantera, slå upp vin på karaff enligt klassisk ritual alternativt att lufta vinet genom
• Envinera = skölja runt några droppar av vinet som ska dekanters i karaff för att få bort eventuella oönskade dofter
• Fatat/ofatat/överfatat = beskriver huruvida vinet ekfatslagrats och om detta varit till vinets förtjänst
• Flight = benämning för en glasrunda vid vinprovning, kan variera från 2 glas och uppåt
• Frukt = ett vins frukt och fruktighet kan beskrivas på tusen olika sätt, oftast med andra frukter och bär än just den ursprungliga vindruvan
• Gallopp = ett litet glas öl eller vin som dricks snabbt i baren innan man springer vidare
• GSM = Grenach Shiraz Mourvedre, druvblandning som är populär i Australien
• Hus = syftar på producent i Champagne
• IGT = Indicazioni Geografica Tipica, en italiensk vinklassificering som ofta används som samlingsbegrepp för viner gjorda på icke traditionella druvor, se även ”Supertoscanare”
• Indiebärs = öl från mindre bryggeri i begränsad upplaga
• Korkat = korkdefekt, naturligtvis
• Näsa = vinets ”näsa” eller ”nos” syftar till vinets doft, ett vin kan t ex ha ”en fin näsa” men en ”svag ryggrad”
• Oxat = oxiderat, vin som kommit i kontakt med syre och och doftar äppelskrutt
• Parkervin = fruktpackat vin med hög alkohol som vanligtvis genererar höga poäng hos vinjournalisten Robert Parker, går även under namn som ”blockbuster” och ”muskelvin”
• Pinne = Pinot Noir, förekommer även i formen ”knäcka en pinne”
• Primör = syftar till ”en primeur”, vin som köps innan det buteljerats, vanligtvis från Bordeaux
• Rhône Rangers = sammanslutning av jänkare som avgudar franska viner från Rhônedalen
• Rideltönt = person som endast använder glas från Riedel och som man är avundsjuk på
• Ripassosötma = syftar till Ripasso- och Amaroneviner som får en sötare frukt på grund  av en viss del torkade druvor
• Ryggrad = från eng. backbone, syftar till vinets struktur
• Slott = syftar på vinproducent i Bourdeaux, se även hus
• Spotta = inte dricka
• Supertoscanare = benämning på ett modernt vin från Tosacan gjort på internationella druvor, se även IGT, välkända exempel är Sassicaia, Ornellaia och Grattamacco
• Svavelprutt = en reduktiv doft från svavel som kan förekomma i tankjästa vita viner, doften som påminner om ägg och försvinner snabbt med luftning
• Syratorsk = person som tycker tysk torr riesling smakar saft
• TBA = Trockenbeerenausleese, tyskt mycket sött vin som är för långt för att uttala
• Terroirtypisk = innebär i korta ordalag ett vin som smakar var det kommer ifrån, missbrukas titt som tätt
• UFF = ung, fräsch och fruktig, slentrianbeskrivning av vilket ungt vin som helst
• Vattna = servera vatten till vinet
• Vertikal = provning av flera årgångar från en och samma producent
• Vit månad = en period då man bara dricker vitt vin och ljusa spritsorterZappare = anhängare av ZAP, Zinfandel Advocate & Producers, motsvarande Rhône Rangers men för zinfandel

Har du något eget ord som bör läggas till? Eller något du vill ha förklarat? Berätta!

Om någon kan ordna mig en flaska av den här häxbrygden som är en vodka smaksatt med bacon så blir det en belöning. Jag lovar. Dessutom kan jag lova att jag aldrig kommer att försöka mig på att blanda, dricka eller bjuda på den chocolate bacon martini som dom har på siten. Aldrig.  Och tack för tipset, Jocke!