matochdryck

Nu är det dags att välja. Chips.

OLW lanserade en tävling på nätet där man kunde sätta ihop sin egen smakbalndning för att låta folk rösta fram vilka som går i produktion - oh nu är det klart. Till och med produktionen.

Så redan den 6 september finns det tre nya smaker ute att ta ställning till.

Creamy Pizza av Andreas Olsson, Sölvesborg – ”Tomaten och basilikan omfamnar varandra likt ett förälskat par på Piazza Navona en varm sommarkväll i juni. Kronan på verket, en klick cream cheese, ger en rund och fin avslutning på varje tugga. Vi säger bara, molto bene!”

Vilda Western BBQ av Daniel Lindström, Uppsala – ”Cowboyhatten på! Det här är ett kraftigt chips som tar oss över Atlanten till de stora rancherna i Texas. Här finns en bra balans mellan det rökiga från Hickoryn till det söta och mjuka i sourcreamen. Som kalvar på vårbete slår vi bakut av glädje av detta chips”.

Pickles & Mayo av Annika Wozniki, Sundsvall – ”En kunglig smak som känns frisk och fräsch. Syrligheten från lök och pickles rundas mjukt av med en gnutta majonnäs. En engelsk klassiker som för tankarna till små jordbruk ute på grästäckta kullar och slätter. Det här är ett chips som passar till det mesta, kanske allra bäst till fredagsmyset. Jolly good säger vi!”

Vi har inte smakat men det har vår vän Receptomaten. Läs och inspireras innan ni gör ert eget val.

Här är vinerna vi provade igår. Noteringarna kommer upp så fort vi har en stund över. Det vore kul att få höra vad ni tyckte, ni som var där...



2009 René Muré Signature Alsace Gentil 92 kr



2007 Domaine Jaeger-Defaix Rully 1er Cru Les Cloux 199 kr



2009 Cloudy Bay Marlborough Sauvignon Blanc 199 kr



2006 Cloudy Bay Te Koko Sauvignon Blanc 259 kr



2007 Arnaldo Caprai Montefalco Rosso 119 kr


2006 Umani Ronchi Cumaro Conero Riserva 159 kr


2007 Craggy Range Te Kahu Gimblett Gravels Vineyard 199 kr


2007 Château La Tour Carnet Haut-Médoc Cru Classé 283 kr


2006 Torbreck The Steading Barossa Valley 329 kr


2007 Domaine de Villeneuve Châteauneuf-du-Pape Vieilles Vignes 338 kr



2006 Renato Ratti Barolo Marcenasco 343 kr



2006 Renato Ratti Barolo Conca 499 kr


2006 Renato Ratti Barolo Rocche 593 kr

Veckans bok heter Sydafrika — Ett magskt vinland. Läs mer om boken och köp den här»

“I dag är Sydafrika en av de mest spännande och initiativrika vin-nationerna i världen och man har inte bara vunnit stora internationella framgångar genom kvalitet och stilsäkerhet, utan också för det arbete som man lägger ner på projekt som värnar om Sydafrikas unika natur. År 2008 fick Sydafrika en utmärkelse av den internationella tidskriften Drinks Business som det främsta landet gällande grönt tänkande.

I boken får du en överblick av den sydafrikanska vinproduktionen, hur allt började och hur det ser ut i dag. Här ges även en inblick i industrins samspel med globalt miljötänkande. Maja Berthas presenterar organisationer, producenter och distrikt, och inte minst tips på härliga resmål i ett av Nya världens främsta vinländer.

OM FÖRFATTAREN

Maja Berthas är utbildad sommelier vid Restaurangakademien i Stockholm. Hon har lång erfarenhet av olika provningar av både vin och choklad. Hon arbetar också som journalist åt bland annat Tara och Journal Chocolat, och hon har tidigare arbetat som vinexpert åt TV4. År 2008 gav hon ut Svensk chokladbok på Grenadine Bokförlag. Nu är hon tillbaka och den här gången med en bok om det sydafrikanska vinet. Passande nog är hon även nordisk representant för organisationen WOSA (Wines of South Africa) som marknadsför sydafrikanska viner i världen.”

Kan man festa i Oktober?

Ja, vi svenskar väljer att festa på årets längsta dag, när solen står som högst. Och tyskarna väljer en av de tråkigaste månaderna på året att festa - oktober. Antingen så är de helt dumma i huvet eller så är de något på spåren - att lyfta en våt filt av mörker och tristess med lite ompa-ompa, bystiga fräuleins och spannavis med öl. Hmmm...

Vännerna på Galatea har bestämt sig för att vara en gnutta tyska och ser till att dela med sig av tre stycken Oktoberfestöl - ett tyskt, ett svenskt och ett amerikanskt.
Vi tog en "around-the-world-Oktoberfest"-resa igår. Minnesbilden är något skummande dimmig, men några av våra reseminnen är:


Hofbräu Oktoberfestbier, 6.3% (11298-01). Syrlig, lite spritig i slutet och inte vår favorit. Men säkert som en riktigt Oktobersfest-öl ska vara. Den här håller tristessen borta och man ser säkert allt i ett härligt skimmer....

Arboga Oktoberfest 6.5% (1251-01). Styrkan är något högre men spritigheten märks knappt alls. Fyllig smak som mättar och en beska som är något(men bara något) för framträdande i min smak. Också en som håller hela natten tillsammans med sauerkraut framför sig och bastuba-tutande bakom.

Samuel Adams Octoberfest 5.5% (11261-03). En len, sötaktigt knäckig smekning och vår absoluta favorit. Lite Bostonöverklass som försöker flirta lite med "the old country" men fegar ur och gör en insmickrande amerikansk variant far from the festivities i öltältet i München. Men en mycket god öl.

Vårt samlade tips: ta en härlig förfest hemma med lite baconlindade dadlar och Samuel Adams. Efter 2 flaskor kränger ni på er Lederhosen, sticker ner till München -och dricker Arboga på vägen dit för god stimmung - och ångar på hela natten med den lokala Hofbräu:en.

Vi minns en tid till som var

...alltså inte att en tid var som var som ifrån en böld utan att...ja, ni fattar..

När alla ser tillbaks på sommaren 2010 så kommer minnesbilderna att variera - den sena våren, den snabba ankomsten av sommaren, rosévin i parken, inställt Hultsfred, ett strandligg i Köge, husvagnsjävlar på vägarna, karrégrillning tills skörbjuggen hälsade på - ja sånt som hör sommaren till.

Själv minns jag 2 heta nätter - alltså 2 nätter som var varma - när jag pressade mig till det yttersta och lagade riktig mat.

Jaha? Jo, Fontana gav mig den äran att få vara med i en receptbroschyr - som snart är klar. Men då tvingades jag till att klämma ur mig nåt som på nåt avlägset sätt kunde tolkas till snabb mat. Och som innehöll fetaost.

Vi får se hur det blir, men kul var det. Och jobbigt. Och säkert inte lika fint som de andra fantastiska bloggarna som också är med

Läs mer här: Fontana tar hjälp av matbloggare....

Det var mina sommarminnen värda att notera. Allt annat var sisådär...
(bilden lånad härifrån)

Vi minns den tid som var

När nu mörkret lägger sig som en Mordorridå över landet så är det viktigt att minnas de ljusa stunderna i livet.

Och en av dem var min födelsedag. Jag firades av nära och kära men det var 2 saker som rörde mig som djupast.

1. Ett pussel från min son. Med bara snabbmat. Hur kan man inte älska en sån present...och son (notera att Donut:en är upp och ner... Inköpsställe: Malmö Folkets Park, terrariet - logiskt)

















och 2. vännerna på Marabou(och deras PRbyrå) som skickade över nån bit choklad...















(den observante ser att det sticker fram en Pigall i underkanten av bilden. Jag tar det som ett utslag av svart humor - och god kännedom om min aversion.)
Tack för det, min son och Marabou!

Spagetti med squash, tomat, chili och halloumi. Rödtjut.

Frantzén/Lindeberg erbjöd en måltidsupplevelse där den klassiska matsalskonsten var förfinad ut i fingerspetsarna. Där serveringarna var många och eleganta, avancerade och klassiska. En måltid fantastisk i sin kategori men som lämnade mig med en undran i bakhuvudet om det verkligen var en typ av ätande som attraherade mig, eller rättare sagt om det var den typen av ätande som attraherade mig till den grad att den var värd att betala mer för än alla andra sorters ätande. En undran om jag verkligen finner mening i de delar av gastronomin som lyfts fram, förädlas och utvecklas på en klassisk lyxkrog.

Ute på den jämtländska ödemarken, efter att ha svängt av vägen från Östersund till Åre i Järpen och vindlat oss ut i skogarna, hittar man Magnus Nilssons i södra Sverige hypade men i Östersund förbisedda inrättning där självhushåll är melodin och livet är jordnära.

Hype gör mig skeptisk. Men det finns en stor dos äkthet på Fäviken. Det må vara södra Sveriges mest omtalade restaurang, men när man sitter där som en av sex gäster en fredagkväll så förstår man att det spelar faktiskt ingen roll hur het man är i Stockholm, fyra dagar i veckan kan fortfarande ingen höra dig skrika. Fyra dagar i veckan är det fortfarande bara Magnus, hans personal, trädgårdslandet, slakteriet, jordkällaren och alla dagliga måsten för att klara av att producera, konservera och förädla maten som ska mätta och imponera gäster året runt. Och de tre kvällar restaurangen är öppen är det fortfarande bara maximalt tolv och som nu en fredagkväll sex gäster som lägger sin afton i dina händer.

Vi äter femton serveringar på Fäviken, och att kalla det en enkel eller rustik middag är fel. Även om smakerna, råvarorna och presentationen är enkel. Det är elegant, formen är fortfarande viktig. Det är en vacker, stilfull enkelhet. Två servitriser och de två kockarna passar upp på sex gäster. Men den viktigaste skillnaden mot en lyxkrog i Stockholm är att man kan koppla sin upplevelse till överlevnad. Det är en middag lika mycket som en lektion i den elegantaste och flärdfullaste formen av simpel överlevnad. Det är stundtals kantigt och ofullkomligt, ett försök till en egen weissbier är surt och omoget, serverat alldeles för tidigt och egentligen inte gott. Men det förhöjer upplevelsen eftersom det är den bistra verkligheten. Du kan inte be servera komma med den perfekta råvaran när potatisen blir äldre eller när tomaterna ruttnar.

När maten är satt i sitt sammanhang är en lång väg vandrad. Det jag saknar för att lyfta måltiden ett snäpp, det är spontaniteten. Servisens koregrafi är väl intränad, hela måltiden är noga formbunden, från kocken som väntar vid vägkanten till den stegvisa utslussningen från loft, till salong och vidare eskort till bil eller övernattningsrum. Men spontanitet, i matlagning men framförallt i matsalsarbete saknar jag inte bara på Fäviken utan överallt. Det är först när vi vandrar runt på gården, Magnus, jag och mitt sällskap, mitt i natten, som Magnus ler ett leende han inte måste. Glädje och spontanitet, det är vad som fulländar min måltid. Men Fäviken är fantastiskt och jag kommer tillbaka allra senast i vinter.    

http://trynetillknorr.wordpress.com/2010/08/31/magasinet-faviken/

I morse var vi på Regeringsgatan och plockade ihop kvällens viner. Septemberskörden är väl egentligen rätt gles och spretig, men med hjälp av stenhård selektering - rentav cherry-picking - ser det ändå riktigt ljust ut inför stockholmsmunskänkarnas nyhetsprovning. Det mesta av det intressanta finns med, i finurliga och lärorika parbildningar. Tre extraviner från en viss modernare baroloproducent som grädde på körsbären...

Tid 17.30-19.30. Adressen är Näringslivet Hus, Storgatan 19 på Östermalm. Gäster och pröva-påare är också varmt välkomna.

Ses där.
ps. Månadens val, om ni frågar oss: 2007 Domaine Leon Barral Cuvée Valinière Faugères AOC. 80% mourvèdre och 20% syrah från svala nordsluttningar med järnrik skiffer. I stort sett biodynamiska odlingsmetoder, utan certifiering. Två års uppfostran i använda barriques. Lågsvavlat. Utförliga smaknoteringar här och här. Ett helt suveränt vin! (94)

Ibland kan man bara inte låta bli att tjuvlyssna. Detta utspelar sig på väg till jobbet!

En 15-16 årig kille till sina kamrater: ”Om nån säger något till min tjej så ”kuttar” jag honom direkt, hon är en cool tjej, inte som alla andra horor”??!!

En ca 30 årig tjej berättar för sin väninna om att hennes ”man” har gjort slut pga att han vill satsa på en mäklarkarriär utomlands, gärna New York. Väninnan undrar frågande oj, vad sa du då? ”Inget, men numera har han endast kortärmade kostymer den jäveln”!!

En mamma till sin storgråtande 3-4 årige son, ”lilla gubben, du måste äta lite annars blir du så grinig”? Tror inte att vinägerchips var ungens favoritlunch?

Är inte säker men tror att psykvården är något underbemannad?

Veckans bok heter Sydafrika — Ett magiskt vinland. Författaren Maja Berthas är det som ligger bakom verket och hon står även som författare till Svensk Chokladbok som finns att läsas om och köpas på förlagets hemsida.

Åter till veckans underbara vinbok;

“I boken får du en överblick av den sydafrikanska vinproduktionen, hur allt började och hur det ser ut i dag. Här ges även en inblick i industrins samspel med globalt miljötänkande.

Maja Berthas presenterar organisationer, producenter och distrikt, och inte minst tips på härliga resmål i ett av ”Nya världens” främsta vinländer.”

Boken kan givetvis inhandlas direkt på vår sajt. Det är bara att registrera sig och shoppa loss. God onsdag vänner!

Vi vandrade ner till båten ikväll och på nått sätt så blir allt godare där! Dessutom får man lite semesterkänsla om så bara för någon timme. Det blev åter igen en lättlagad rätt med lite sommarkänsla. Rökt lax och en len äggröra smaksatt med gräslök gifter sig gott ihop med en citronsyrlig sås. Rikligt med lite färska örter till och du är i hamn för kvällen!

Det här är ett av mina absolut svåraste recept. Själva svårigheten ligger i att inte bränna pinjenötterna. Sätt en stekpanna på plattan, brassa på värmen och rassla i nötterna. Nu ska du bara stå här och skaka pannan tills nötterna fått färg. Oj, vem är det nu som ringer? Det är din mamma som undrar varför du låter så sammanbiten. Det gör du inte alls, säger du. Joho säger din mamma, nähä säger du och bränner  nötterna. Nytt försök, nya nötter. Nu ska du bara stå här och skaka dem och … just det, rosmarin! Ut på balkongen. Stackars blommor, ingen bryr sig om dem. Titta han med hunden är ute och går. Gud vad han pratar. Hunden nickar men man ser att den inte lyssnar. Men vad är det som luktar bränt? Nya nötter, påsen nästan tom nu. Nu ska du bara …

Sötpotatissallad med rosmarin och chèvre

Receptmakare: Lotta Lundgren

Portioner: 4

Tid: 40 min

• 4 sötpotatisar (välj små, släta exemplar)
• olivolja
• 2 kvistar rosmarin
• 1 tsk honung
• några droppar citron
• ca 300 g chèvre i 2 tjocka skivor
• ca 40 g pinjenötter
• 1 huvud isberg

1. Sätt ugnen på 200°C. Skala och tärna sötpotatisen. Lägg på pappersklädd plåt, dressa i olivolja och strö på några nypor flingsalt. Baka ca 25 minuter, skyffla runt någon gång.
2. Slå några matskedar olivolja i en kastrull och värm. Plocka bladen av rosmarinkvistarna och tillsätt. När det slutat fräsa om rosmarinen, ta från värmen. Rör i honung och citron. Smaka av med salt och nymalen svartpeppar när oljan svalnat.
3. När sötpotatisen fått lite yta (efter ca 20 min), lägg in chèvren och slå om till grillvärme (lite olja på så får den fin färg snabbare).
4. Rosta pinjenötterna. Se ovan.
5. När chévren börjar få färg, ta ut plåten ur ugnen.
6. Bryt salladen i stycken och lägg i stor skål. Arrangera sötpotatis, chèvre och rostade nötter ovanpå. Slå över rosmarindressingen och servera genast.

På favoritrestaurangen Il Buco i New York avnjöt jag vaniljsmakande panna cotta toppad med balsamvinäger en sen måndagskväll i juli. Konsistensen på panna cottan var alldeles underbar! Betydligt lösare än andra jag smakat, den bara smalt i munnen. Vaniljen gifte sig med en helt makalös balsamvinäger lagrad i 12 år. Trögflytande, fyllig, syrlig... ljuvlig enkelt uttryckt.


Under sommaren har vi återskapat denna panna cotta vid några tillfällen. I lördags tyckte vi oss finna ett bra förhållande mellan grädde och gelatin som gav den där härliga konsistensen.

Kosta på er en god balsamvinäger, laga denna lättlagade dessert och njut. Klockrena smaker som inte glöms bort i första taget.


Vaniljpanna cotta med balsamvinäger, 4-5 portioner

• 4,5 dl vispgrädde
• 3/4 dl ljust muscovadosocker
• 1,5 tsk ekologiskt vaniljpulver
• 1 liten nypa salt
• 2 bitar citronskal (använd potatisskalare)
• 1,5 gelatinblad, blötlagda i kallt vatten
  

Vid servering

• en riktigt god balsamvinäger
  

Värm grädde, socker, vanilj, salt och citronskal i en kastrull och rör tills sockret löst sig.

Låt blandningen stå och dra cirka femton minuter och ta därefter upp citronskalen. Krama ur och vispa ner gelatinbladen och se till att de löser sig ordentligt.

Fördela panna cotta-smeten i portionsglas. Täck med platfolie och ställ in i kylen, minst ett par timmar.
Häll över ett tunt lager lagrad, tjockflytande balsamvinäger vid servering (ca 2 tsk per person).

Dessa båda gentlemän, Emil Broomé och Ulf Ringius, utgör tillsammans Vin & Natur, en ny spännande vinimportör baserad i Malmö. Med bakgrund som sommelierer på ställen som Noma, Trio och Trappaner har de nyligen börjat ta in viner från små biodynamiska producenter i Loire, Champagne och Bourgogne. Så här långt handlar det om sex egendomar, fint presenterade på hemsidan. Försäljning mot restaurang, samt privatimport.

Likaledes malmöbaserade P & CH startade 2009 och drivs av Pontus Elofsson (svensk), Corentin Bauer (fransos) och Henrik Sørensen (dansk). Här finns liknande bakgrund - en sommelier på Noma, en dansk vinimportör - och en firmaprofil som betonar autenticitet och terroir. Man har redan en häpnadsväckande stor portfölj av producenter. Mest Loire, men även Bourgogne, Rhône och Sud-Ouest. Vi hittar hela 34 namn i den prislista som delades ut idag, hemsidan är inte uppdaterad. Som vanligt är det allra roligast när man får träffa och prata med vinodlarna själva, och det är åtta splitter nya bekantskaper som möter oss på Pontus by the Sea.

Allt är hantverksmässigt producerat på familjenivå. Det mesta biodynamiskt, en del lågsvavlade/osvavlade viner. Kort sagt kan man säga att det handlar om ren jäst druvsaft för folk som tröttnat på designat vin. Drickbarheten är ofta lika hög som alkoholen är låg. Eller som en odlare sa: är jorden och vinrankan i balans, så gäller det även vinet. Det är en hög klass på det mesta, även om allt inte är lika bra och ett fåtal viner mest är konstiga.

Det första bordet presenterar vi ikväll.



DOMAINE EMMANUEL GIBOULOT

Emmanuel själv är en genomtrevlig kille med ett smittande leende och en sprudlande lust att berätta på franska. Egendomen odlar 10 hektar i ett antal appellationer runt Beaune. Emmanuel är uppvuxen med en far som odlade biodynamiskt redan i början av 70-talet, vilket gör honom till en föregångare i området. Sonen själv har varit biodynamisk sedan 1997. Han har bestämda ideer om hur vinet ska göras:
Traditionell vinifiering i öppna ekståndare. Absolut ingen kall premaceration - man får inte chocka druvorna, säger han. Ingen temperaturkontroll, förutom lite uppvärmning i slutet. Mjuk extraktion med försiktig pigeage. Varm jäsning, en månads cuvaison. Ingen batonnage för de vita, och enbart använda ekfat. Vinerna är inte lågsvavlade, Giboulot tror inte på det för lagring. Källarmästaren heter Pierre Fenals. Förresten, Jura-legenden Pierre Overnoy är tydligen med på ett hörn i källaren och hjälper till...

2006 Bourgogne Rouge har en jättefin nos: ljus, övertonsrik, definierad och elegant med ljuvlig pinositet och toner av jordgubbar och smultron. Den slanka, fortfarande ungdomliga smaken bjuder på visslande frisk syra och stenig mineralitet med nerv. Fjäderlätt vin, som gjort för syrafreaks. (88) €12 på plats. 147 ex moms.

2009 Bourgogne Hautes-Côtes-de-Nuits "Sous le Mont" kommer från Villers-La-Faye, väst om Corgoloin, och är nyligen buteljerat. Doften får oss nästan att börja skratta med sin busunga, charmiga nollnie-fruktighet av röda körsbär med godistoner. Även smaken är ganska rikt fruktig med mogna, nästan tuggbara tanniner. Det finns en liten bitterhet och syran är inbäddad. En trevlig och lättgillad pinot (87) €14. 176 ex moms, aktuell årgång är 2005/2007.

2005 Beaune "Lulune" kommer från en högre belägen, sydostvänd lieu-dit med byappellation precis vid gränsen till Pommard. Vinet ser perfekt ut - ljust tegelrött med hög transparens. Doften extremt fin och elegant, eterisk och utvecklad, precis lagom volatil för piemontevänner, komplex och intressant. Som ljusa hallon med inslag av kryddor, läder och torkad frukt. I munnen är smaken härligt transparent med perfekt fokus kring hög syra och mjuka, fina tanniner. Nyper av lite tvärt i avslutningen, men efterklangen är rätt lång. Det här är ett ljuvligt vin - passar oss som handsken. (91) €25. 286 ex moms, aktuell årgång är 2007.

2007 Côte de Beaune Blanc "La Grande Châtelaine" är en lieu-dit rakt väster om och ovanför de mellersta premiercru-lägena i Beaune. 2-10 år gamla fat. 60 mg svavel. Nosen är mycket expressiv och god med diskret stall, flintrök, nässlor, örter och mineral över sval frukt av citrus och gult äpple. Lite nötter och gräddighet rundar av det hela. Balansen i munnen är vänlig och behaglig med avmätt syra. Inte stort men elegant och karaktärsfullt, med karaktären från ett bra år. (88) €18. 227 ex moms.

2007 Côte de Beaune Blanc "La Combe d'Eve" är en parcell mitt i läget Pierres Blanches, i den norra delen av Beaunes solfjäder. Här är jordmånen kraftigare vilket direkt märks i smaken. En liten fatoxidation samt aningar av arrak, nougat och vanilj färgar aromerna av gula äpplen och gula plommon. Här finns rejäl kraft och fyllighet i den långa, rätt intensiva smaken. Ett stort, generöst vin för den som önskar lite mer av det mesta. (89) €25. 298 ex moms.

Härlig stil på allihop. Vi faller för det övertonsrika, aningen volatila i rödvinerna! Det är P & CH som för vinerna från Emmanuel Giboulot. Men hallå, har inte de svenska priserna halkat iväg lite för mycket, vi lever väl inte på en annan planet än fransmännen?
Utmärkta intervjuer finns att läsa här och här.

Här kommer ett busenkelt recept, med bara 4 ingredienser + salt & peppar, men riktigt gott om du behöver fixa till en middag snabbt ikväll! Grilla på ett färskt kycklinglår med pressad apelsinsaft, servera med lite jasminris och färdigköpt sweet chili, busenkelt! Vill du laga din sweet chili sås själv så finns den här på bloggen om du använder sökfunktionen...

Ingredienser till 2 personer:
2st Kycklinglår
1st apelsin, saften av + 4st skivor
Salt & svartpeppar från kvarn
Jasminris
Sweet chilisås

Såhär kan du göra:
1. Masera in saften av ½apelsin i kycklinglåren, d.v.s. du gnider in låren med apelsinen!
2. Krydda med salt & peppar, lägg 2st skivor apelsin över kycklinglåren.
3. Grilla kycklingen i ugnen, ca 25min på 175g eller tills låren är helt genomstekta, prova med en steknål.
4. Koka riset enligt anvisningarna på förpackningen.5. Servera apelsinkycklingen på en bädd av riset med sweet chilisåsen.

Rester.Lättdryck.

Quesadilla, enchiladas, guacamole, salsa y ensalada.Corona.